• FORSKNING •
En stor svensk registerstudie visar att ADHD-diagnoser är långt ifrån jämnt fördelade i befolkningen. Risken att få en diagnos varierar kraftigt beroende på kön, ålder, inkomst och migrationsbakgrund – vilket, enligt forskarna, pekar på att ADHD formas av sociala villkor och sammanhang snarare än av biologi.
En omfattande svensk registerstudie visar att risken att få en ADHD-diagnos varierar kraftigt beroende på kön, ålder, inkomst och migrationsbakgrund. Forskarna menar att resultaten utmanar föreställningen om ADHD som en i grunden biologisk och likformig neuropsykiatrisk störning – och pekar istället på en stark sociologisk dimension bakom vem som diagnosticeras.
Studien, publicerad i PLOS ONE, analyserade hela den svenska befolkningen i åldern 5–60 år – över sex miljoner människor – och undersökte hur ADHD-diagnoser fördelar sig i 96 olika grupper baserade på kombinationer av ålder, kön, inkomstnivå och födelseland.
Stora skillnader mellan olika grupper
Skillnaderna visade sig vara mycket stora. Den högsta förekomsten av ADHD-diagnoser fanns bland pojkar i åldern 10–14 år med invandrarbakgrund och medelinkomst, där över 6 procent hade fått en diagnos. I andra änden av skalan återfanns äldre kvinnor med invandrarbakgrund och hög inkomst, där förekomsten låg runt 0,03 procent.
Det innebär att vissa grupper hade mer än 200 gånger högre risk att vara diagnosticerade än andra – trots att studien inte fann stöd för att biologiska ADHD-drag skulle vara så extremt ojämnt fördelade i befolkningen.
Socioekonomi spelar större roll än ofta erkänns
Bland svenskfödda var ADHD tydligt vanligare i låginkomstgrupper, särskilt bland pojkar. Däremot såg mönstret annorlunda ut bland personer födda utanför Sverige, där låg inkomst inte var kopplad till högre diagnosfrekvens på samma sätt. Detta visar, enligt forskarna, hur förenklade analyser riskerar att dölja viktiga mönster – ett fenomen som kallas Simpsons paradox.
När alla variabler slogs samman visade analysen att de sociala och demografiska faktorerna tillsammans hade relativt god förmåga att förutsäga vem som fått en ADHD-diagnos. Det betyder att diagnoserna inte är slumpmässigt fördelade – men heller inte tillräckligt träffsäkra för att säga något säkert om enskilda individer.
ADHD som diagnos formas i ett socialt sammanhang
Forskarna argumenterar för att ADHD bör förstås som något som uppstår i specifika sociala och kulturella sammanhang – så kallade ekologiska nischer. I vissa miljöer blir vissa beteenden mer synliga, mer problematiserade och mer benägna att tolkas som sjukdom.
ADHD beskrivs därför inte som en tidlös neurologisk avvikelse, utan som en diagnos som ”får fäste” när individuella svårigheter möter skolans krav, socioekonomisk stress, kulturella förväntningar och vårdens tolkningsramar.
Diagnosen speglar ofta livsvillkor – inte bara egenskaper
Ett centralt budskap i studien är att det inte nödvändigtvis är graden av ”ADHD-drag” som avgör om någon får en diagnos, utan hur väl personens liv fungerar över tid. Barn och unga med begränsade resurser, stressande miljöer eller lågt socialt stöd löper större risk att få sina svårigheter medicinskt definierade.
Forskarna varnar för att ett ensidigt biologiskt synsätt riskerar att dölja sociala orsaker till lidande – och att ADHD då blir ett paraplybegrepp för mycket olika problem.
Ett bidrag till kritiken mot psykiatrisk medikalisering
Studien är också ett tydligt inlägg i den pågående debatten om medikalisering – tendensen att tolka sociala och beteendemässiga problem som medicinska tillstånd. Författarna menar att ökningen av ADHD-diagnoser inte kan förstås utan att samtidigt granska samhälleliga förändringar, ökade ojämlikheter och förändrade normer för vad som räknas som ”fungerande”.
Slutsatsen är att framtida forskning – och vård – behöver ta större hänsyn till kontext, livsvillkor och sociala faktorer, snarare än att enbart söka svar i hjärnan.
Länk till studien:
🔗 Hornborg C, Axrud R, Vicente RP, Merlo J. Socioeconomic disparities in attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in Sweden: An intersectional ecological niches analysis of individual heterogeneity and discriminatory accuracy (IEN-AIHDA). PLoS One. 2023 Nov 20;18(11):e0294741. doi: 10.1371/journal.pone.0294741. PMID: 37983221; PMCID: PMC10659213.
