• FORSKNING •
Barn som använder sociala medier mycket riskerar att gradvis få svårare att koncentrera sig. Det visar en ny långtidsstudie från Karolinska Institutet, där forskare följt över 8 000 barn i fyra år och funnit ett tydligt samband mellan tid på sociala plattformar och ökade symtom på ouppmärksamhet.
Barn som tillbringar mycket tid på sociala medier riskerar att gradvis få svårare att koncentrera sig. Det visar en ny långsiktig studie från Karolinska Institutet, där forskare följt över 8 000 barn från omkring tio till fjorton års ålder.
Studien, som publicerats i tidskriften Pediatrics Open Science, är en av de mest omfattande hittills när det gäller sambandet mellan barns digitala vanor och ADHD-relaterade symtom.
Sociala medier sticker ut
Forskarna följde 8 324 barn i USA under fyra år. Barnen rapporterade själva hur mycket tid de ägnade åt olika typer av skärmanvändning – sociala medier, tv och video samt datorspel – medan föräldrarna regelbundet skattade barnens koncentration, uppmärksamhet och impulsivitet.
Resultatet visar ett tydligt mönster:
barn som använde sociala medier mycket utvecklade över tid fler symtom på ouppmärksamhet. Något motsvarande samband sågs däremot inte för tv-tittande eller datorspel.
– Vår studie tyder på att det är just sociala medier som påverkar barns förmåga att koncentrera sig, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Ständiga avbrott påverkar fokus
En möjlig förklaring, enligt forskarna, är den särskilda karaktären hos sociala medier: ett konstant flöde av notiser, meddelanden och uppdateringar som konkurrerar om uppmärksamheten.
– Redan tanken på om ett meddelande har kommit kan fungera som en mental distraktion. Det gör det svårare att hålla kvar fokus under längre tid, säger Klingberg.
Effekten liten för individen – men viktig för samhället
Forskarna fann ingen ökning av hyperaktivitet eller impulsivitet, utan effekten gällde specifikt koncentrationsförmågan. På individnivå var förändringarna små, men på befolkningsnivå kan de ändå få betydande konsekvenser.
– Ökad användning av sociala medier kan bidra till den ökning av ADHD-diagnoser vi ser, även om ADHD också innefattar hyperaktivitet, som inte ökade i vår studie, säger Klingberg.
Viktigt är också att sambandet inte påverkades av barnens socioekonomiska bakgrund eller genetiska risk för ADHD. Dessutom visade analyserna att barn som redan hade koncentrationssvårigheter inte började använda sociala medier mer – vilket talar för att riktningen går från användning till symtom, och inte tvärtom.
Ingen alarmism – men behov av eftertanke
Forskarna betonar att resultaten inte innebär att alla barn som använder sociala medier kommer att utveckla koncentrationssvårigheter. Däremot menar de att studien ger underlag för diskussioner om åldersgränser, användningstid och hur plattformar är utformade.
Under studieperioden ökade barnens genomsnittliga tid på sociala medier från cirka 30 minuter per dag vid nio års ålder till omkring två och en halv timme per dag vid tretton års ålder – trots att många plattformar officiellt har 13 år som lägsta ålder.
– Vi hoppas att våra resultat kan hjälpa föräldrar och beslutsfattare att fatta mer informerade beslut om digital konsumtion som stödjer barns kognitiva utveckling, säger studiens förstaförfattare Samson Nivins, postdoktor vid Karolinska Institutet.
Fortsatt uppföljning
Forskargruppen planerar nu att följa barnen även efter 14 års ålder för att se om sambandet mellan sociala medier och koncentrationssvårigheter kvarstår över tid.
Studien har finansierats av Vetenskapsrådet och Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Länk till studien:
🔗 Digital media, Genetics and Risk for ADHD Symptoms in Children – a Longitudinal Study (Pediatrics Open Science, 8 december 2025)
